Vi hade hört talas om att utmaningen Addnature Urban7Summits höll på att ta form och fick ta del av planerna innan den här spännande utmaningen var officiell. Tur för oss. Trodde vi! Mitt i kallaste december fick vi för oss att ta oss an denna utmaning, att ta sig till de sju högsta topparna i Storstockholm. Vi valde cykel. Vilka är då vi? Jo, detta är vi:
Två glada grabbar i sina bästa år, Johan Häll och Nicklas Lautakoski. Detta vid första tillfället på Hammarbybacken. Vi har ju haft förmånen att göra två försök på denna runda. Varför? Det återkommer jag till senare!
Sju toppar, 10 mil cykling. Lät skoj! På lätta ben cyklade vi iväg. Jag på min tunga touringcykel som jag för 5 år sen cyklat mellan Portugal och Kina på. Johan på sin racerhoj. Just det, du läste rätt, racer mitt i december! Snacka om olika förutsättningar. Turen började hemma hos Johan som bor i Hammarbyhöjden, naturligt alltså att Hammarbybacken blev första stoppet.
Johan snabbt på sin racer, jag långsamt fram på min cykel. Trots det skedde första olyckan strax efter att andra toppen var besegrad, Johans hoj fick punka! Bara för mig att cykla så snabbt som möjligt till Cykloteket och köpa cykelslang
Därefter snabbt mot flottsbro! Vilken tur upp på toppen. En fantastisk utsikt över södra Stockholm i kvällens mörker. Kylan bet i våra kinder när vi cyklade där i decembernatten.
Nästa stopp, Ekerö! Eller? NEJ, inget Ekerö denna gång. Varför? Gissa! Punka! Precis när vi rullade in på Ekeröfärjan smällde Johans däck, igen! Otroligt nog hann vi av färjan precis innan den hann åka iväg och vi var tvungna att erkänna vår kapitulation.
Revanschen skulle dock inte dröja länge. Två veckor senare stod vi där på startlinjen igen, redo att köra på som aldrig förr. Bättre förberedda dessutom med två MTB:s som stöd uppför, nedför och på flacken.
Det var lite mer snö denna gång men eftersom hojarna var så pass mycket bättre spelade det ingen roll. Backe efter backe betades av, Högdalstoppen, Flottsbro. När vi rullade in på färjan mot Ekerö var vi lite nervösa. Men inget hände! Ingen punktering, ingenting. Så det var bara att ta Ekebyhovsbacken. Fortfarande december och mycket snö låg kvar i backen och det var minst sagt tufft att ta sig upp. Vi hade inte riktigt klart för oss vad reglerna var så vi släpade upp hojarna på varje topp. Jobbig värre!
Det tog längre tid än vi planerat, det var så jäkla halt ute så vi fick ta det lugnt. På grund av detta var Johan tvungen att avvika pga familjeskäl strax innan backen i Jakobsberg så jag blev ensam kvar. Det skulle inte få stoppa mig! Två backar kvar! Slalombacken i Sollentuna och Frösundaberget (kanske även kallad Hagatippen?), here I come!
Efter 9 timmar och 5 minuter stod jag äntligen i Solna, och tog cykeln på Pendeln. På väg hem. Nöjd med presentationen och gissar att jag kommer slå den med hästlängder i sommar! Rekommenderas varmt, en fantastiskt kul utmaning. Nästa gång funderar vi på att springa runt …
//Nicklas Lautakoski